Google+

tisdag 15 december 2015

Use the Force!

Ibland hade det varit skönt att kunna använda kraften, the Force, för att underlätta. Men samtidigt hade det nog känts som fusk. Hur som helst så har inte jag förmågan, har väl lite för få midiklorianer i blodet. Men samtidigt handlar det mycket om att tro på sin egen förmåga och verkligen ge allt. På så sätt har vi väl alla kraften inom oss. "Do or do not. There is no try" sa en liten vis och grön varelse en gång. Det ligger mycket i det. Du kanske inte kan lyfta ett stridsflyg med tankekraft, men du orkar troligtvis mycket mer än du tror.

Nog om det. Trots ett visst uppehåll här på bloggen har jag legat i med träningen. Grundträningen går bra och jag kör på med styrketräning och har kommit igång med löpningen ganska bra. Jag har börjat lugnt och ökar på distansen för varje vecka. Än så länge är det ganska korta pass, men jag satsar långsiktigt och kommer vara uppe på lite mer rejäla distanser framåt våren om allt går som planerat. Planen har ganska mycket utrymme för strul så det ska nog gå bra. Jag ökar ca 10% från vecka till vecka vilket jag tror är lagom.

Styrketräningen går också bra. Jag har börjat köra Madcow igen, vilket jag gjorde vid den här tiden förra året också. Jag har utgått från de personbästa jag satte i slutet av förra upplägget. När jag gick påbörjade Madcow var mina PB följande:

Bänkpress: 1 x 97,5 kg
Marklyft: 1 x 150 kg
Militärpress: 1 x 67,5 kg
Knäböj: 5 x 100 kg (har inte maxat pga brist på passning)
Stångrodd: 5 x 72,5 (har inte maxat pga brist på intresse)

Efter fem veckor med Madcow är tanken att jag ska vara uppe på dessa PB igen. Därefter blir det PB varje vecka så länge jag orkar. Förmodligen tar det stopp i någon övning ganska snabbt. Då är det bara att backa igen. Förhoppningsvis ska lite extra styrka underlätta löpningen.

Idag blev det ett pass med knäböj, bänkpress och stångrodd iförd en födelsedagspresent från frugan.

May the force be with you!


Fortsätt läsa

tisdag 24 november 2015

Julen är räddad!?

Nu när julen närmar sig dyker de upp. De där speciella produkterna som ska hjälpa oss att komma i rätt stämning. Det verkar som att allt ska smaka pepparkaka, eller lussebulle. Saker som normalt sett smakar bra precis som de är ska nu smaka jul, utan att det är just specifik julfika. Ibland funkar det, ibland inte. Dessa tillfälliga produkter är allt som oftast begränsade till fikaavdelningen. Men de senaste åren har även kosttillskottsbranchen fått upp ögonen för den här trenden. Det finns t ex proteinbars som smakar pepparkaka (eller ska smaka pepparkaka). Jag har sett proteinpulver som smakar pepparkaka, julkryddor med en touch apelsin. Nu finns det även en dryck som ska smaka julmust. Äntligen liksom. Som jag har väntat på att få dricka nån slags substitutjulmust under träningspasset, så att jag kommer i rätt stämning. Kan ju skölja ner min pepparkaksproteinbar med den. Nu saknar jag barar gainer som smakar äggtoddy och PWO med smak av glögg. God jul och gott nytt träningsår.

Gott!


Men det är inget för mig. Vill jag känna smaken av pepparkaka så äter jag en pepparkaka, eller två. Jag tar kanske ett glas Zeunerts julmust, med socker och hela köret. Det är jul en gång om året och då vill jag ha the real deal. Ett glas julmust och ett par pepparkakor då och då överlever jag nog. Jag riskera inte julstämningen för att vara lite "nyttig". Jag vill inte vattna ur min julupplevelse med substitut. Jag piggar upp mig med te innan passet och äter min havregrynsgröt för att ladda. 5 mg aminosyror gör nog ingen skillnad i det långa loppet, men det gör en nöjd själ. Är jag sugen på kaka, då äter jag kaka, men inte varje dag (fler exempel).

När det gäller smak så är det inget jag vill göra avkall på. Om vi ska vara ärliga så smakar dessa produkter väldigt sällan helt rätt. Det gäller även de som finns året runt. Det står att de ska smaka päron, men det smakar ju inte direkt som riktiga päron. De smakar som smakämnet någon har bestämt ska föreställa päron. Det ska smaka röda bär eller rabarber men smakar mest något annat med sötningsmedlets hemska eftersmak. Egentligen skulle det lika gärna kunna stå "Grön smak", "Röd smak" eller "Gul smak", det skulle inte spela nån roll. Det kanske är gott, men det smakar inte riktigt. Jag dricker vatten när jag tränar och nån gång ibland tar jag mig ett glas hemgjord rabarbersaft.

Å andra sidan så är jag inte den som är den. Är socker ett problem för dig och drycker och barer något som får dig att träna hårdare och leva hälsosamt så kör hårt. Alla är vi olika. Sen får jag väl erkänna att jag inte har smakat vare sig proteinbaren eller "julmusten" så jag kan inte uttala mig om smaken i just de fallen. Jag kommer troligtvis inte testa heller. Men om du är intresserad av hur de smakar och vill testa så gör det. Nu ska jag fylla på tekoppen.






Fortsätt läsa

måndag 16 november 2015

Löpning på tunn is

I lördags när jag vaknade var det -3 grader och dimma. Det var vansinnigt halt på alla hårda ytor. Helt perfekt förhållande för löpning, eller hur? Efter att ha ätit frukost och skrotat runt nästan hela förmiddagen snörde jag på mig mina Icebugs och gav mig ut i det kalla vädret. Solen trängde knappt igenom dimman och det kändes fuktigt. Men jag hoppades på att det skulle bli lite solsken under turen. Min plan var att springa i terrängen. Jag ville inte springa för mycket på asfalt med dubbskorna, De slits visserligen inte så mycket tack vare hårda dubbar, men det blir väldigt hårt och stötigt.



Jag sprang en bit på väg innan jag vek av in på en stig och innan jag visste ordet av hamnade jag i en riktig trollskog.


Sen höll magin i sig ända tills jag kom ut på vägen igen efter en timmes löpning. Det blev en riktigt skön och rolig runda. Därmed inte sagt att det var en lätt runda. Den var utmanande på flera sätt. Stelfrusna och hala stigar. Halvfrusna ridspår som var hårda på ytan men mjuka och leriga undertill. Knädjupa översvämningar med tunn is som inte höll. En och annan spång som ledde över fruset vatten, där mina steg fick isen att knaka. Jag blev rejält blöt om benen och frös om fötterna, men det var det värt.








Som avslutning bjuder jag på lite rörliga bilder. Blandade underlag. Ha en bra vecka!


Fortsätt läsa

fredag 13 november 2015

En annan väg

De flesta av oss gillar stabilitet och fasta rutiner. Vi kliver upp samma tid varje dag, tränar på fasta dagar, tacos på fredag och långpass på helgen. Det är smidigt. Det krävs inte så mycket tanke eller planering. Det bara rullar på. Så är jag i alla fall. Det är bra med fasta rutiner. Saker blir gjorda. Jag cyklar samma väg till jobbet de dagar jag cykelpendlar. Jag har inte så många alternativ om det ska gå så fort och smidigt som möjligt. Men det är väl kanske just det som är lite problemet. Det behöver väl inte alltid gå så fort som möjligt eller vara smidigt. Jag intalar mig själv att det är vardagsmotion och effektivt utnyttjande av tiden att cykelpendla. Men ändå försöker jag komma så lindrigt undan som möjligt. Visst, varje cykelpendling kan jag ju inte ligga på max och trampa på som en galning. Det kan ju inte bli intervaller varje dag. Men nån gång ibland kan jag ju trycka på lite extra, eller avvika från den vanliga vägen. Det var det jag gjorde igår.

En grusväg

När jag hade cyklat några km kom jag till ett vägskäl, inte bara beslutsmässigt utan även bokstavligen, vägen delade på sig. För första gången sen jag började cykelpendla tog jag av in på grusvägen istället för att fortsätta den vanliga asfalterade vägen. Jag har sprungit där tidigare så jag visste var jag hamnade. Det blev ojämna grusvägar och ett par rotiga stigar. 


En liten stig

En utmaning för någon som mestadels cyklar på väg. Men eftersom jag nu har satt på mina dubbade vinterdäck på räcern gick det relativt bra. Det var jobbigt och ovant men mycket roligare än vanligt. Det tog kanske 5-10 minuter längre tid än vanligt och blev ca 1 km längre. Det här borde jag göra oftare. Så dagens tips är att vik av från den vanliga vägen, bryt ett mönster och våga testa något annat. Oavsett om det handlar om träning eller någon annan del av livet så har du mycket att vinna.

Trevlig helg!

Fortsätt läsa

lördag 7 november 2015

Arg musik och tunga lyft

Titeln säger allt om fredagens träningstema. Jag har inte haft egen musik på gymmet på ganska länge. Dels har jag glömt ta med lurar, sen har jag inte riktigt orkat strula med mobilen heller. Men igår valde jag att lyssna på musik igen. Min senaste spellista för gymmet. Jag brukar göra nya lite då och då för att få lite variation i musiken. Det är visserligen bra med låtar som känns igen och som du kan förknippa med bra insatser på gymmet. Du får extra hjälp av det eftersom du hamnar i rätt sinnesstämning och blir motiverad. Men samtidigt vill i alla fall jag höra lite nytt då och då. Spellistorna blir därför en blandning av nya låtar och gamla godingar. Metal funkar bäst på mig, kryddat med lite annat smått och gott.


Musiken hjälper mig att lyfta den här t ex


Igår körde jag Pass B för andra gången den här veckan, för att komma i fas igen. Började veckan med Pass B och körde Pass A i onsdags. Nu är ordningen återställd. Pass B innebär marklyft, militärpress, frontböj och chins. Jag har inte fått tummen ur och lagt in dessa pass under träningsprogram än, men det kanske kommer.

Eftersom huvudet var dumt fick kroppen lida. Jag lastade på för lite när jag körde marklyft, vilket jag inte märkte förrän jag gjort mina tre arbetsset. Så det var bara att last på 10 kg till och köra tre set till. Jag klev tillbaka lite i vikt den här veckan eftersom jag inte tränat på ett par veckor. Ett par uppvärmningsset innan full vikt också. För att vara tydlig är alltså första siffran set och andra reps.

Marklyft 3x5x105 kg + 3x5x115 kg
Militärpress 3x5x52,5 kg
Frontböj 3x5x72,5 kg
Chins 3x8

Utvecklingen så här långt, en liten förkylningsdip

Efter veckans tre tunga pass har jag träningsvärk överallt. Det är skönt. Som tur är regnar det idag, så jag slipper kratta löv. Det får nog bli imorgon. Det och en liten löprunda. Trevlig helg!

PS. Arg musik med budskap nedan. Finns i spellistan. DS


Fortsätt läsa

torsdag 5 november 2015

Det är underbart att cykla

När jag vaknade i morse var det en bra stund kvar innan väckarklockan skulle ringa. Jag kände mig ändå ganska pigg. Det händer ibland. Det beror i stort sett uteslutande på att jag sovit klart. Jag gick och la mig strax innan 21. Jag funderade på om jag skulle gå upp direkt eller somna om. Risken med att somna om är ju att när klockan väl ringer är du helt klubbad och tröttare än nånsin. Det är ju ganska bra att lyssna på kroppen och om kroppen vaknar så är det nog dags. Jag låg och drog mig en stund, somnade nog till lite men vaknade igen efter en stund, fortfarande pigg. Till slut gick jag upp strax innan 5. Jag hade ju trots allt sovit nästan 8 timmar.

Höstväder

Hög luftfuktighet

Jag tycker det är riktigt skönt att vakna av mig själv, tidigt. Då kan jag komma iväg till jobbet tidigare vilket innebär att jag kan sluta tidigare också, ibland innan solen gått ner. Eftersom jag cykelpendlar en hel del slipper jag nästan all trafik när jag kommer iväg tidigt. Nu är det inte så mycket trafik till att börja med, men ändå. Jag är helt själv på vägen, susar fram genom mörkret. Ljudet från dubbdäck mot hård asfalt och vindens sus i öronen. Det är avslappnande och meditativt på nåt sätt. Det blir en bra start på dagen i mitt eget tempo. När jag väl kommer fram är hjärnan syresatt. Jag är först på plats och kan börja jobba i lugn och ro och komma igång innan de andra börjar dyka upp. Det är skönt att ha ett par timmars försprång ibland. Ibland brukar jag köra dagens styrketräningspass direkt efter cyklingen. Då är jag klar med det innan klockan är 7 och huvuddelen av befolkningen fortfarande dricker sitt morgonkaffe.

Höstmorgon

Snart är det vinter

Jag är nog varken en kvälls- eller morgonperson, eller kanske både ock. Vad jag är beror på vad jag prioriterar. Det är ganska enkelt. Jag kan sitta uppe sent på kvällen utan problem. Jag somnar inte i soffan. Däremot kommer jag vara helt utslagen på morgonen. Går jag och lägger mig tidigt, vaknar jag tidigt och är pigg. Det är ganska enkelt egentligen. Vill du vara pigg på morgonen, gå och lägg dig tidigt. Funkar på mig i alla fall, för det mesta.
Fortsätt läsa

tisdag 3 november 2015

Träna och äta!

Nu var det ett tag sedan jag skrev något. Men nu är jag tillbaka igen, hoppas jag. Uppehållet beror på en kombination av att jag inte känt för det och att jag inte haft så mycket att komma med. Jag tog en paus med andra ord. Dessutom har jag varit förkyld så jag har inte tränat på ett par veckor. Däremot har det blivit några inlägg på Instagram. Där får ni gärna följa om ni känner abstinens. Vad har jag gjort sen sist då? Jag har pärlat.

Tävling: Vad heter figuren? 

Jag har krattat en massa löv utan att däcka.

Fina lövormar

Annars har det blivit lite god öl (en för att vara exakt) och annat gott för att mata immunförsvaret. Godis till exempel  (jag och två omgångar bus-eller-godis-ungar delade på ett kilo i helgen). Och mat. Och fika... Jag har ätit, OK! Det finns inte så mycket annat att göra vid en förkylning. Men nu är jag förhoppningsvis igång igen.

Ett foto publicerat av Henrik Berg (@henrikberg1)


Igår tränade jag igen. Det var väl ungefär två veckor sen sist. Förkylningen har fått ha sitt lilla roliga, men nu är det slut på det. Det har jag bestämt. Jag började dagen med att cykla till jobbet. Det var skönt att få komma ut och röra lite på benen igen. Det var 10 grader varmt, så det var ganska behagligt.

Fram till lunch jobbade jag på vid skrivbordet och såg till att fylla på med lite energi inför lunchpasset. Planen var att ta vid där jag slutade innan förkylningen. Då han jag göra veckans första pass, Pass A, innan jag blev förkyld. Jag tänkte att om jag kör pass B som är nästa på tur, så kan jag köra Pass A på onsdag och Pass B igen på fredag. Då är jag i fas igen inför nästa vecka, om allt går som jag tänkt mig. Det spelar egentligen ingen större roll i vilken ordning jag kör passen, men det känns bättre att vara fas.

Pass B innebär i det här fallet marklyft, militärpress, frontböj och chins. Jag kör 3x5 av varje övning på arbetsvikt, innan dess gör jag 2-3 uppvärmningsset med ökande vikt. Jag börjar med stången och lägger på efterhand.

Marklyft är en favorit faktiskt, även militärpress. Det kändes riktigt bra att kunna lyfta och pressa lite igen. Jag gick in på den vikt jag hade tänkt fortsätta med efter förra markpasset, men insåg efter första 5:an att det nog var bäst att backa några steg. Kroppen är ju inte riktigt på banan efter två veckors uppehåll. Efter uppvärmningen körde jag en 5:a på 117,5 i marklyft. Det gick bra, men jag kände att kroppen var lite sega, så resten körde jag på 110. Det får bli till att lasta på lite igen på fredag. Bjuder på ett pre-förkylning-lyft.



Militärpressen körde jag lika tungt (eller lätt beroende på vem som läser) som förra passet, vilket var 50 kg. Det är ju inte lika stora muskler inblandade så det tar inte lika hårt på flåset, så det gick lättare att köra. Sen blev det lätta frontböj och 3x6 chins.



Passet gick bra, men det kändes att det var ett tag sedan jag tränade och att kroppen fortfarande är lite slö. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka snabbt igen så att vikterna kan fortsätta att öka.

Dalande kurvor på sina ställen. Snart är de uppåtgående igen!
Efter träningspasset åt jag två havrebagels med rökt lax, färskost och lite grönt till lunch. Helt ok! Ha en bra vecka!


Fortsätt läsa

tisdag 29 september 2015

Vardagslunk

Hösten är här med allt vad det innebär. Det gröna byts ut mot rött, gult och brunt. Det är mörkt när jag kliver upp på morgonen. Det är ganska skönt ändå, att komma in i vardagslunken igen. Nu är det ju ett tag sedan semestern tog slut och jag började jobba igen, men det har ändå tagit lite tid för mig att komma in i vardagens rutiner. Tidigare år har jag haft en träningsplan klar när jag börjat jobba igen. Första måndagen har jag satt igång för fullt. Fullt ös medvetslös från kl 0500 när klockan ringde. Ingen tid att tänka eller känna efter. Efter ett par veckor har vanan och rutinen varit på plats och allt har flutit på. I år har det varit annorlunda. Jag hade en plan, en genomtänkt plan. Däremot så satte jag den inte i verket första dagen. Eftersom jag hade ett maraton inplanerat ca två veckor efter jobbstart var planen att genomföra den först, sen sätta igång med höstens träning. Eftersom jag drog på mig en skada några veckor innan maran blev det mest sporadiskt tränat fram till maran. Jag kom inte riktigt igång med träningen. Hösten kom igång, men inte jag. Jag vet fortfarande inte riktigt hur det står till med skadestatusen, maran gick bra, men jag har lite småkänningar här och där. Jag har inte sprungit någon längre runda sen maran, så jag har inte direkt testat. Planen är därför att hålla igång med cykling och avvakta med löpningen ett tag till. Sen kommer jag smyga igång med låg träningsmängd och öka efterhand. Jag är ganska sugen på att springa nu, men jag tror det är bäst att vila lite till för att slippa problem.

Nog yrat om det. Trots en trög start har jag kommit igång ganska bra nu. Jag cykelpendlar till jobbet och styrketränar på lunchen. Tre styrkepass i veckan är planen och än så länge går det bra. Två pass är styrketräningspass med tunga basövningar och ett pass är lite mer löpningsanpassat med benövningar med lägre vikt. Alla pass avslutar jag med träning för bålen.

Tillbaka på gymmet igen


Pass A

2-3 uppvärmningsset med stegrande vikt innan jag lastar på arbetsvikten. Ökar med 2,5 kg per vecka. Jag kommer eventuellt öka på antalet set längre fram.

3x5 Knäböj
3x5 Bänkpress
3x5 Raka marklyft
3x5 Stångrodd

Bålstabilitet. 45 sek/övning, två varv.

Stålmannen (statisk ryggresning med armarna rakt fram)
Sidplanka, höger (med höftlyft)
Crunches (med vikt)
Sidplanka, vänster (med höftlyft)
Planka, mountain climbers

Pass B

Samma förutsättningar som Pass A med tillägget att antalet chins ökas om viktbälte inte finns.

3x5 Marklyft
3x5 Militärpress
3x5 Frontböj
3x5 Chins 

Bålstabilitet enligt Pass A eller annat alternativ.

Pass C

Övningarna görs efter varandra utan paus. 2-3 varv. Alla övningar är enbensövningar, och antalet är per ben. Tanken är att öka balansen och jämna ut eventuella obalanser.

10 Pistol squats
10 Raka marklyft
10 Gående utfall
10 Lårcurl, enbens
15 Höftlyft, ett ben i luften
15 Vadpress

Bålstabilitet enligt Pass A eller annat alternativ.


Det var det hela om styrketräningen. Jag har kört det här ett par veckor nu och det känns bra, även om Pass C var mycket jobbigare än jag hade räknat med. Tänker köra två varv ett tag innan jag går upp på tre. Jag har inte bråttom. Har ni några frågor, funderingar eller förslag så lämna en kommentar! 


Fortsätt läsa

tisdag 22 september 2015

Racerapport: Helsingborg maraton 2015

Foto: Lisa Wikstrand

Då var det dags för mig att berätta lite om min första officiella mara. Jag sprang maratondistansen två gånger förra året, men inte på tävling. I år sprang jag för första gången ett riktigt maratonlopp, Helsingborg maraton, med publik, bananhalvor, sån där snygg foliefilt och medalj vid målgång. Jag tänkte berätta lite om själva loppet men även hur jag förberedde mig. Det gick inte riktigt enligt plan, men det gör det ju inte alltid.

Jag bestämde mig relativt sent för att springa maran. Fram tills dess hade jag i princip bara styrketränat och knappt sprungit något. Mestadels eftersom jag ville testa att satsa ordentligt på styrketräningen. Jag tänkte att när våren kom skulle jag börja springa. Jag bestämde mig för att följa ett träningsprogram på www.jogg.se som sträcker sig över 12 veckor. Jag påbörjade det programmet med väldigt lite marginal till själva tävlingen. Det var inte särskilt smart att tro att det skulle gå bra att gå från noll löpning till 4-5 pass i veckan. Jag hade inga problem att orka med träningen, däremot så var kroppen inte riktigt beredd på belastningen. Lägg till nya skor så var skadan ett faktum. Jag fick problem med en vaden. Så träningen kunde jag ha skött bättre, men nu vet jag det. De sista veckorna fram till maran blev en blandning av vattenlöpning, cykling, testjoggar, tåhävningar, balansplatta, fjällöpning, terränglöpning, återkommande problem, foamroller, vila, vila och vila. Sista veckan körde jag två korta joggar för att känna hur det kändes. Jag kände inte av några problem så jag tänkte att det var lika bra att testa. Det går ju alltid att bryta.

Förutom att skadan skulle ställa till problem så var min största farhåga problem med magen. Det händer att magen ballar ur när jag springer långt, särskilt när jag dricker och äter under tiden. En halvmaran går bra utan energi med en mara är lite värre. Därför var jag extra snäll mot magen de sista dagarna innan maran. Jag åt snäll mat (kokt potatis och ris), drog ner på fet och fiberrik mat och drack inget kaffe dagen innan. Jag åt också en hel del yoghurt och A-fil för att ge magen lite bra bakterier. På tävlingsdagen kändes magen faktiskt ganska stabil.

Det var ungefär så jag förberedde mig. Tränade några veckor, skadade mig, försökte träna, vilade och åt. På tävlingsdagen satt jag där, på en soffa i Dunkers kulturhus och väntade på att få starta. Det kändes bra, men jag hade ingen aning om ifall vaden skulle hålla eller inte. Jag var ganska spänd och nervös. Men jag tänkte att det värsta som kan hända är att jag måste bryta, och det är egentligen inte så farligt. Dessutom hade jag fixat till en bra spellista för att få mig att tänka på annat. Visserligen är det inte så svårt att motivera sig när det är mycket publik och fin bana, men för mig är musik en bra hjälp för att hålla ut. När det var mycket folk och festlig stämning tog jag ur lurarna och njöt!

På en soffa i Dunkers kulturhus. Även sista gången innan mål som ni får se mina ögon!
Hur som helst så gick starten och det var bara att börja springa. Fullt med folk överallt, löpare och publik. Första delen av banan gick söderut längs Industrigatan. Jag försökte springa på gräs och grus där det gick för att spara benen lite.


Starten! Foto: Thomas Persson

Efter 7,5 km kom jag till småbåtshamnen i Råå där det var dags för första kontrollen med frukt. Jag tog en halv banan och drack lite av min medhavda sportdryck. Jag vågade inte chansa på den som erbjöds. Jag hade inte haft tid att vänja mig vid den. Så långt hade jag inga problem med vaden och jag var relativt pigg.

Råå. Foto: Helsingborg maraton

Därefter vek banan av bort från kusten och det började gå uppför mot Ättekulla och så småningom Ramlösa brunnspark. Det var banans första långa stigning. Jag tog det lugnt och gick i de värsta stigningarna. Eftersom jag visste att jag inte var så tränad som jag hade hoppats på så la jag in gåpauser tidigt. Ättekulla passerades och efter 14 km kom jag fram till Ramlösa brunnspark där det var dags för vätska igen. Nu blev det löpning på grus i fin miljö med musik och mycket publik. Fortfarande relativt pigg och inga känningar i vaden. Nånstans här började jag känna av lite lätt magknip. Vis av erfarenhet chansade jag inte utan jag tog en Immodium i hopp om att magen skulle lugna ner sig. Jag har testat detta innan och det brukar fungera bra.

Ramlösa brunnspark

Ramlösa brunnspark

Efter Ramlösa fortsatte färden genom Jordbodalen där löpningen gick längs stigar i en dalgång. Banan går förbi Olympia och fortsätter längs en skogsslinga som passerar grisar och getter. Efter ett tag är jag halvvägs och springer genom Fredriksdals trädgårdar. Det är som en bondgård mitt i centrum full med djur, lador och odlingar. Riktigt trevligt område. Kort därpå är det dags att springa genom Helsingborg arena, där det är musik, publik och ljus! Där satt bland annat Ida och Daniel och hejade. Jag tog av mig både solglasögon och lurar vilket var tur, eftersom jag knappt märkte dem ändå. Väl utanför arenan stod de och hejade igen och en stund senare ytterligare en gång på andra sidan vägen. Riktigt bra!

Utan glasögon! Foto: Daniel

Efter en bit kom jag fram till Slottshagen  Kärnan, den gamla fästningen i Helsingborg. Där var det dags för vätska och banan. Jag passade på att ta med mig en bit banan vid varje tillfälle så att jag kunde ta lite i taget. Jag fyllde även på en av mina små vattenflaskor med vatten. Här träffade jag också pappa som hade följt med för att titta på och heja. Han passade på att fota lite när jag passerade.

Kärnan. Munnen full med vatten och banan. Foto: Thomas Persson

Vatten och lite sportdryck. 

Intressant hållning

Efter Kärnan blev det en del löpning i stadsmiljö, lite backar, trottoarer hit och dit. Vid 31 km är jag framme vid Pålsjö skog och Pålsjö slott där banan bland annat går genom en mysig lite allé.

Pålsjö. Foto: Helsingborg maraton


Det är en del fin löpning på stigar i skogen och grusvägar ute på landsbygden. Tyvärr så var det ganska blåsigt så det var ganska tungt emellanåt. Banan fortsätter mot Landborgen. Namnet kommer från Helsingborgs naturliga höjdplatå som delar staden i en nivåskillnad med upp till 40 m över havet. Vid det här laget var jag väldigt trött och hade väl mer eller mindre kommit till väggen. Jag sprang väl aldrig direkt rakt in i den utan det kom mer krypande. Jag hade ätit en del banan och druckit lite sportdryck, men jag hade ändå inte mycket kvar i tanken. Det blev tätare mellan gåpauserna, men jag fortsatte framåt.

Efter 34 km kom jag fram till Sofiero slott. Banan gick förbi slottet och genom trädgårdarna. Jag var lite för trött för att fullt ut uppskatta omgivningen, men det var skönt att springa lite på grus. Efter en trevlig km genom trädgårdarna kom det en ganska rejäl utförsbacke. Utförsbackar skulle borde vara välkomna men med 34 km i benen var det väldigt jobbigt att springa utför. Men efter någorlunda kontrollerad löpning kom jag ner till stranden och havet. Jag sprang förbi en hel den björnbärsbuskar och funderade på om jag skulle ta en liten bärpaus, men jag fortsatte. Efter en stund började jag skymta djävulsbacken. En 700 m lång slingrig backe med en höjdstegring på 40 m. Det låter inte så farligt, men efter 36 km var det tillräckligt jobbigt. Jag gick hela vägen. Väl uppe på toppen planade det ut och det blev relativt behagligt. Så behagligt det nu kan vara. Banan gick återigen förbi Sofiero slott, men den här gången passerade jag utanför. Bara för att spexa till det hade de byggt en liten bro där banan korsade sig själv. En bro var inget jag var så sugen på just då.

Bron och snabb löpare från IS Göta
Nu kunde jag se fram emot en 700 m lång nedförsbacke, Tinkarpsbacken, och det gick faktiskt ganska lätt ett tag, i ungefär 700 m. När backen tog slut var jag nere vid havet igen och strandvägen. Nu var det inte långt kvar. Däremot var det motvind och benen var helt slut. Det hade börjat krampa i ena låret så jag fick ta det försiktigt. Längs hela strandvägen stod det publik som hejade. När jag tog en av mina gåpauser för att samla kraft inför upploppet blev jag omsprungen av en herre i skägg. Han upplyste mig om att "the Beard Law" förbjöd mig att gå, så jag började springa igen. Efter en stund stannade han dock, så jag kände mig inte fullt ut som en svikare.

Efter 42 195 km gick jag hur som helst i mål. Helt slut. Jag fick min foliefilt och en medalj. Jag slet till mig allt ätbart som fanns, bananer, kekchoklad och apelsin. Drack även nån konstig smoothie gjord på ägg tror jag. Jag fick kontakt med Anna och pappa. Innan jag gick och mötte dem tog jag en sväng in i VIP-området och fick ett glas alkoholfri öl och en påse med choklad med hasselnötter.




Alkoholfri öl. Som tur är syns inte den tomma blicken.

Efter det mötte jag upp Anna och pappa och vi gick till bilen. Det var nog bra att jag gick en bit efter målgång och inte bara kraschade. Däremot kraschade jag i bilen och jag halvsov hela vägen till Halmstad. Väl framme gick jag direkt och la mig och sov en stund. Det som till slut fick upp mig var lukten av lax och hollandaise från köket. Jag klev upp, duschade och gick ner och åt. Resten av kvällen spenderade jag huvudsakligen i soffan ätandes godis.

På det stora hela är jag nöjd. Det var ett bra och trevligt lopp med fin bana. Jag tog mig i mål utan att vare sig vaden eller magen la av. Jag sprang på 4:31:13 och det är jag nöjd med, med tanke på skadan och den uteblivna träningen.


Resultat


Höjdprofil


 












Fortsätt läsa

tisdag 15 september 2015

Teaser: Helsingborg Maraton

I helgen sprang jag Helsingborg Maraton, det lopp som jag borde ha tränat för hela sommaren. Men på grund av lite meningsskiljaktigheter mellan mig och min kropp (främst vänster vad), över vad den borde klara av, fick jag ta lite ofrivillig vila de sista veckorna. Jag tänker snart dela med mig av mitt lopp och berätta hur det var. Kortfattat kan jag säga att det var jobbigt men jag tog mig runt. Jag väntar på att få tillgång till bilder som togs under loppet. Det känns som att det blir lite trevligare läsning med lite bilder som bryter av. Jag har inte skrivit så mycket om uppladdningen den sista veckan  innan loppet, mest eftersom jag var osäker på om det skulle bli något och ville inte ta ut något i förskott. Men jag tror att jag kommer skriva lite om det också. Hur planen såg ut och hur det faktiskt blev. Håll utkik så kommer det snart dyka upp en rapport!

Lyckligt ovetande

Fortsätt läsa

fredag 28 augusti 2015

Styrketräning för löpare (fredagsfys före fredagsmys)

Att börja dagen med en soluppgång som denna gör susen!

Då var min första hela arbetsvecka efter semestern avklarad. Jag har varit allt annat än pigg, men så kan det gå ibland. Jag är väl inte van att kliva upp strax efter 5 och har inte riktigt haft vett nog att gå och lägga mig i tid. I söndags satt jag t ex uppe och skrev några artiklar till www.getbig.se. Det är lite av ett extrajobb, vid sidan av bloggen, eller hur man nu ska se på det. Hur som helst så blir det lite mer åt artikelhållet där och inte så mycket skitsnack och personligt som här. Jag har faktiskt varit en del av det gänget i drygt ett år och det känns kul. Gå gärna in och läs lite. Trots namnet så finns det innehåll för de flesta som gillar träning, även konditionsträning.

Några exempel om ni inte orkar leta själv:

Vattenlöpning
Säkerställ din återhämtning med bättre sömn
Bli supereffektiv med superset
Simning



Det blev visst ett litet sidospår. Det blir lätt så när jag skriver blogginlägg utan att ha tänkt till innan. Åter till ämnet, som jag tror är min fredagsfys. Jag har som jag skrivit tidigare påbörjat ett nytt upplägg, som förhoppningsvis ska göra att jag tar mig runt AXA Fjällmaraton nästa sommar. Jag kommer till exempel försöka köra lite mer styrketräning inriktad mot löpning. Maxstyrka, bålstabilitet och enbensövningar. Förhoppningsvis blir jag starkare, stabilare, mer balanserad och skadefri.





Jag har under veckan kört de tre styrkepass som jag tänker köra framöver. Jag tycker de känns bra och jag hoppas att det kommer fungera. Jag kommer troligtvis att utveckla och förändra dem efterhand, men jag kommer köra så här ett tag och sen utvärdera. Det är två "normala" styrketräningspass med basövningar plus bålstabilitet och ett pass med styrkeövningar på ett ben plus bålstabilitet.

En allt annat än naturlig och avslappnad bild. 

Pass 1

Uppvärmning: 2-3 set i början av varje övning, med stegrande vikt upp till arbetsvikten.

Käböj 3x5
Bänkpress 3x5
Raka marklyft 3x5
Stångrodd 3x5

"Bålstabilitetssnurra" (Rotisserie Ab and Core Workout):

2 varv, 2 min vila mellan varv, av följande:

45 sek Stålmannen
45 sek Sidoplanka, vänster
45 sek Crunches
45 sek Sidoplanka, höger
45 sek Planka

+ Hängande benlyft

Klarar du av tiden; använd vikt i stålmannen och crunches och öka tiden i plankorna.

Pass 2

Uppvärmning: 2-3 set i början av varje övning, med stegrande vikt upp till arbetsvikten.

Marklyft 3x5
Militärpress 3x5
Frontböj 3x5
Chins (viktade vid behov)

Bålstabilitet (7 minute Ab Workout from Hell):

1 varv med 30 sek arbete, 5 sek övergång av följande:

Right Half Planks
V Ups
Left Half Planks
Slow In & Outs
Right Half Planks
Right Reverse Hip Dips
Left Half Planks
Left Reverse Hip Dips
Right Half Planks
Static V Pulses
Left Half Planks
Normal Crunches
Right Half Planks
Stretch Push Ups

Pass 3

3 varv, med 2 min vila mellan, av följande övningar (vikt vid behov):

Pistolsquats x 10 per ben
Raka marklyft x 10 per ben
Lårcurl, enbens x 10 per ben
Utfallssteg x 10 per ben
Höftlyft, enbens x 15 per ben
Tåhäv, enbens 15 per ben

"Bålstabilitetssnurra" (Rotisserie Ab and Core Workout)

+ Hängande benlyft

Självklart har jag blandat in Excel den här gången också!

Efter en vecka med det här kan jag säga att det känns. Efter en sommar utan styrketräning är musklerna inte vana. Men träningsvärk är skönt!

Det var allt. Lämna gärna en kommentar om ni har några tips, trix, frågor eller synpunkter! Trevlig helg! #TGIF




Fortsätt läsa