Löpning kan vara mycket och helt olika beroende på vem du frågar. Men för de flesta som sysslar med löpning är det nog en väldigt positiv upplevelse. Det är jobbigt på ett skönt sätt. Känslan att vara klar, snöra av sig skorna och sitta en stund och bara vara nöjd med sin insats. I helgen hade jag en av mina bästa upplevelser i ett par löparskor hittills. Efter att ha firat en lugn midsommarafton med familj och vänner vid Storulvån vaknade jag utvilad kl 7. Under tiden som min fru tog sig en tur på fjället laddade jag och barnen upp med havregrynsgröt i fjällstationens självhushåll. Ett par timmar efter frukosten stack jag själv ut på en tur.
Det låter ganska klyschigt att det inte går att beskriva i text och att bilderna får tala. Men så är det. Löpturen var mycket. Den var blöt, snöig, lerig, solig, stenig, svajig, ojämn, jobbig och svettig. Men framförallt helt underbar och förhoppningsvis den första av många i sitt slag. Nu kommer bilderna.
 |
| Första stigningen besegrad, nu går det ganska lätt |
 |
| Spång |
 |
| En ganska studsig hängbro |
 |
| En fjällfie är ju ett måste |
 |
| Paus vid Spåime tillsammans med dotterns My Little Pony som hade gömt sig i ryggsäcken |
 |
| På väg tillbaka |
 |
| Skrämde en renfamilj |
 |
| Fjällstationen i fjärran |
 |
| Trevlig vy |
 |
| Sista långa, branta, steniga och leriga utförslöpan |
 |
| Rock on!!! |
 |
| Turen på kartan! |
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar