Veckans träning

Veckans träning sammanfattad (se bild).

Vecka 11

Nästa vecka blir lite speciell eftersom jag ska iväg på kurs. Kommer vara instängd på någon form av kursgård på landet. Ingen tillgång till gym, så det blir till att improvisera det missade onsdagspasset. Cyklingen får jag ersätta med lite löpning, men det ska nog gå bra. Det kan kännas lite jobbigt att inte ha möjlighet att träna som man är van vid och missa sina planerade pass. Men med lite planering och förberedelser går det för det mesta bra. Veckan som gått har jag legat i lite extra, så det gör inte så mycket om veckan som kommer blir lite "slappare". Om allt går som jag tänkt så kommer  jag bara missa ett gympass som jag ska försöka ersätta med alternativ träning på hotellet. Det ska bli intressant att se hur det går. Kanske blir ett inlägg om styrketräning på hotellrum. Kan det vara intressant?

På fredag hoppas jag vara tillbaka på cykeln och i gymmet som vanligt. Tills dess blir det löpning och annat.

I morgon är det äntligen måndag igen! Trevlig kväll!

Fortsätt läsa

Imponerande eller idiotiskt?

Jag gissar att reaktionerna på mitt vintercyklande är lite olika beroende på vem som uttalar sig. När jag bestämde mig för att cykelpendla till jobbet, mellan Ås och Krokom (utanför Östersund) så hade jag egentligen ingen aning om hur det skulle gå. Det var några saker jag oroade mig för. För det första visste jag inte ifall vägarna skulle gå att cykla på med tanke på snöfall. Jag visste inte hur pass bra de skulle röjas och ifall det skulle bli så pass smalt att ett möte med en buss skulle bli lite väl spännande. För det andra var jag lite rädd att jag inte skulle orka cykla i längden med tanke på att det blir jobbigare på vintern med kyla, snö och tyngre cykel med grova dubbdäck. För det tredje var jag lite orolig för att de andra bilburna trafikanterna skulle tycka att jag var i vägen och sitta i sina varma bilar och undra vad det är för idiot som cyklar mitt i vintern, i -15 och snöfall. Men det har blivit många sköna turer också.

Nu när det faktiskt börjar gå mot vår och den värsta vintern ligger bakom mig så får jag erkänna att jag oroade mig i onödan. Åtminstone när det gäller de två första farhågorna. Det har gått förvånansvärt lätt. När det gäller den tredje kan jag inte vara helt säker, det är sällan bilisterna stannar och berättar vad de tycker.Det är i alla fall ingen som har tutat eller på annat sätt visat sitt missnöje. Fast jag har inte gått helt obemärkt förbi. Jag har synts och uppenbarligen gjort intryck på någon enstaka individ. Vid två tillfällen har två olika främlingar frågat ifall det är jag som har cyklat mellan Ås och Krokom hela vintern. Så sent som idag var det en man på gymmet som kände sig tvungen att fråga. Han har tydligen passerat mig på väg till jobbet under nästan ett års tid. Han verkade imponerad, eller så var det bara som han sa. Hur som helst så har folk lagt märke till mig och med lite tur så är det kanske någon som blir inspirerad att själv börja cykelpendla. 

Jag har satt ett mål att cykla 1500 km mellan November och April och just nu ligger jag nog ganska bra till. De senaste veckorna med förkylning och jobbresa har gjort att jag ligger lite efter, men det ska nog gå bra ändå. Jag har cyklat nästan 1100 km, men de sista 400 kommer nog gå bra nu när det börjar bli lite varmare. Hur som helst är jag väldigt nöjd med min insats. Så jag väljer att utgå från att de flesta är imponerade och de som tycker det är idiotiskt kan hålla det för sig själv. Så det så!  

Fortsätt läsa

"Fyndig titel som lockar till läsning"

Ett textmässigt kort inlägg. Med tanke på bilderna blir det nog ganska långt, om du skriver ut det och mäter.

Fjärde dagen i rad med cykelpendling efter ett längre uppehåll. Benen är slut, men de får väl vara det. Nästa vecka blir det inte mycket cykling så det gäller att passa på. Riktigt trevlig soluppgång idag, fast lite suddig tyvärr. 

Fin, men suddig soluppgång

Jag körde ett pass på gymmet i morse. Axlar och biceps. Tänkte att ett bildbevis kanske kunde vara på sin plats. Jag får väl bjuda till nån gång ibland. Skriver ju att jag är på gymmet, men är jag verkligen där? Fick även med den dubbelvikta farbrorn i hörnet. Antingen spyr han, eller så gör han ryggresningar. Kanske både ock?

Så här ska det ju inte se ut! Stå och pilla med telefonen när det ska tränas. Fy!

Avslutar med en bild på gymmets värsta maskin. Efter en timmes användande lär man inte må så bra.

Hoppas ni får en bra dag. 

Fortsätt läsa

Känner mig mer blåst än vanligt

Alltså, motvind. Det är ju inte kul alls. Visst, det kan ju inte vara kul alltid, men nu börjar jag bli lite trött på att cykla till jobbet i motvind. Trots att det är nedförsbacke mer eller mindre hela vägen så står jag nästan still om jag inte tar i för kung och fosterland. Jag hatar motvind. Jag tar hellre uppförsbackar än motvind. Det enda positiva är väl att jag får medvind på hemvägen, men vinden lär väl vända under dagen. Cykelturerna till och från jobbet är ju i första hand transport och tanken är inte att jag ska vara helt slut när jag anländer till gymmet på morgonen. På väg hem är det inte lika noga, då gör det inte så mycket om jag är helt slut i benen. Däremot så tar det kanske lite för lång tid, vilket är jobbigt när jag ska hämta på dagis eller hinna iväg till simskolan. Det blir lite svårt att hinna med allt som ska hinnas med.

I morse blåste det onödigt mycket (allt mer än vindstilla är onödigt).Jag var på väg att strunta i morgonpasset och försöka på lunchen istället, men jag bet ihop. Däremot så körde jag inte så hårt med benen idag. Idag körde jag följande:

4x8 Bänkpress med kroppsvikten + 1x8 med lite lägre vikt
4x8 Lutad hantelpress
4x8 Flyes i kabelmaskin

4x8 Tricepsdrag, över huvudet
4x8 Tricepsdrag, enhands med omvänt grepp

4x8 Benspark
4x8 Bencurl

Det känns ganska bra nu, några timmar senare. Tror nog att det kan bli en ganska skön träningsvärk i morgon, vilket jag hoppas på. Tänkte köra fullt ös den här veckan inför nästa veckas resa. Jag kommer inte kunna köra på som vanligt när jag är iväg så det får bli lite ersättningsträning då. Jag har redan slängt ihop pass som kan ersätta de vanliga när jag är bortrest. Det blir övningar med kroppen som belastning istället för med fria vikter. Då kan jag köra på trots brist på gym. Tror nog att det ska funka. Det kommer ett inlägg längre fram med lite träning på hotellrum. Nu är det dags för lite fikapaus!

Fortsätt läsa

Dags att komma igen... igen...

Jag vet att jag har varit dålig på att skriva den senaste tiden. Jag ber mina läsare om ursäkt för detta, alla tjugo :-). Det blev en hel del skrivande för ett tag sedan, några seriösa inlägg till och med, inte bara träningsrapporter. En del respons, inte mycket men mer än vanligt. Det var kul! När jag blev förkyld och inte kunde träna på ett tag kom jag av mig lite, hade inte så mycket att skriva om. Det blir nog lätt så när det gäller träningsbloggar. Många inlägg om köttiga träningspass, uppnådda målsättningar och resultat. Upplägget funkar, planen håller och resultaten kommer. Vecka ut och vecka in. Sen kommer det ett hinder på vägen. En förkylning, en skada eller kanske bristande motivation. Träningen uteblir och inläggen likaså. Det är ju en träningsblogg! Utan träning inga inlägg, eller? Så blir det i alla fall för mig. Inspirationen att skriva försvinner och jag lägger av. Men det är ju egentligen helt fel, eller hur? Om det är något som är värt att skriva om så är det väl motgångarna? Hur jag tar mig ur dem, kommer tillbaka och håller mig till planen trots att det skiter sig ibland. Vad jag lär mig längs vägen och hur jag anpassar mig och kommer vidare, det borde väl inspirera eller? Jag började ju trots allt att skriva för att försöka inspirera lite, kanske hjälpa nån annan att komma igång. Då måste jag ju visa verkligheten, att det går aldrig helt enligt plan och förr eller senare kommer det motgångar. Det svåra är inte att tuffa på när allt går bra utan att bita ihop (bryta ihop?) och komma igen när det gått dåligt. Jag ska försöka bättra mig och hoppas att det fortfarande är någon som läser.

Hur som helst. Uppehållet den här gången berodde på lite av varje, inte bara dåliga saker. Förkylning, jobbresa och lite sportlov. Sportlovet var skönt, men lite dåligt med styrketräning. Jag har dock tränat en del, även om jag inte har skrivit om det. Det har blivit lite av varje, mestadels enligt planen, fast lite för lite. Den här veckan är jag dock hemma och som det ser ut nu så kommer jag kunna köra på som det är tänkt.

Idag blev det cykling till jobbet och ett pass på gymmet, rygg och mage. Förhoppningsvis klarar jag av att cykla hem igen utan att blåsa av vägen. På tal om vägen så är den så gott som snöfri just nu. Några isfläckar här och där men i övrigt fin. Hoppas alla får en bra vecka!

Suddig och sned, men fjällen syns i alla fall

Fortsätt läsa

Inte mycket att hurra för...

...förutom havreflarnen. Efter att ha varit förkyld i 10 dagar utan träning så kom jag igång igen så smått förra veckan. Det blev styrketräning och cykling i torsdags och fredags. I fredags blev det i och för sig inte så mycket cyklat som jag hade hoppats på eftersom jag fick punktering efter 4 km på väg hem från jobbet. Det fanns inte så mycket att göra åt saken med tanke på att jag inte hade några grejer med mig. Så jag fick snällt ställa cykeln vid närmsta busshållplats och göra det enda rätta. Jag snörde på mig löparskorna som jag hade i ryggsäcken och körde en snabbmarsch hem. Att ta bussen var inget alternativ, jag hade ju skorna med mig. Jag hade även en ryggsäck full med kläder (och en flaska vin), så det blev löpning i lugnt tempo med inslag av rask promenad i de värsta backarna. Ville inte vara helt slut när jag kom hem. Fikat på jobbet en stund innan avfärd underlättade inte löpturen, min mage gillar inte direkt löpning efter en massa havreflarn och mandelflarn. Goda var de, men de passade inte som uppladdning för min del.

Det var havreflarn av den här modellen som inte var en bra uppladdning

I helgen har det inte blivit så mycket tränat, inget alls faktiskt. Eftersom det har blivit ny månad så skulle det kunna passa med en summering av månaden. Men den ser så tråkig ut med en massa sjukdagar så jag struntar i det. Dessutom kommer det bli lite si och så med planeringen den kommande tiden på grund av arbete och kurs på annan ort. Nu i veckan blir det en liten utflykt vilket innebär att jag inte har tillgång till gymmet. Jag får försöka springa och köra BRAK istället. Torsdag och fredag har jag sportlov, så då blir det nog inte så mycket styrketränat heller. Lite längre fram har jag en kurs inplanerad vilket också innebär taskig tillgång till gym. Det kommer nog bli lite mer löpning ett tag, förhoppningsvis kommer jag igång med styrketräningen igen efter det.

Ha en bra vecka!

Fortsätt läsa

Det är jobbigt att vara sjuk...

...eftersom jag får en massa dumma idéer när jag inte kan träna. Normalt sett så lägger jag upp en plan med min träning. Ett övergripande upplägg med lite mer detaljerade program för t ex styrketräning, löpning, simning eller vad det nu kan vara. När jag väl sätter igång med träningen är jag oftast fullt upptagen med att träna och tänker inte så mycket på nya upplägg eller dumma idéer. Oftast är jag för trött för att ens fundera på att hitta på några dumma saker. Blir jag däremot sjuk, så att jag inte kan träna, börjar huvudet komma med en massa jobbiga idéer. Jag börjar tänka bortom träning, jag börjar tänka utmaningar. Jag tänker ut löprundor och mäter hur långa dem blir och fantiserar om att springa dem. Det tenderar ofta att bli ganska långa rundor (för mig i alla fall). Lite strapatsliknande rundor, gärna runt nån del av Storsjön, en liten vik eller så. Den här lilla förkylningsperioden har än så länge resulterat i ett par sådana idéer.

1. Först mätte jag upp en tur som går från hemmet in till Östersund, ut på Frösön, runt Östberget (berget på Frösön alltså) och hem igen. Det blir ca 27 km. Det tänkte jag försöka klämma in nån gång innan hösten kommer.

Karta med runda från Jogg.se

2. Sen tänkte jag lite större. Då mätte jag upp en runda som går från hemmet, till Dvärsätt, ut på Rödön, över till Frösön, in till Östersund och sen hem igen. Det finns några alternativa vägar att springa, men det blir ca 42 km. Det hade varit kul att genomföra, men det kräver en del löpträning så det beror på hur det går framöver.

Också en karta med runda från Jogg.se

Nu hoppas jag att jag blir frisk snart innan jag hittar på fler dumheter.

Fortsätt läsa

Jag matar immunförsvaret... hoppas det vaknar snart

Eftersom jag fortfarande är så pass förkyld att jag inte känner att det är vettigt att börja träna så finns det inte så mycket att göra. Bara att vänta ut skiten. Däremot så försöker jag äta en massa gott så att det finns gott om energi till immunförsvaret. Eftersom jag inte riktigt vet vad immunförsvaret tycker om, vi brukar inte prata om det, så blir det lite av varje. Igår kväll blev det chips och dipp, med lite godis till. Tror att godis och chips borde immunförsvaret gilla. Snart kommer jag prova att mata immunförsvaret efter midnatt för att se om det kanske förvandlas till ett tuffare och jobbigare immunförsvar som kan löpa amok och röja undan förkylningen.

Idag blev det en liten utflykt på lunchen, för att få lite omväxling. Det blev en tur till Berliner schnitzelstuga i Ytterån för att testa om lite wienerschnitzel kanske kan få igång immunförsvaret igen. Det var en helt ok lunch, garanterat ingen brist på energi. Sen är det ju alltid trevligt med fina upplägg. En citron-kapris-ansjovis-Smiley funkar alltid.

Wienerschnitzel

Nu ska jag väl mest sitta still och hoppas att schnitzeln omhändertas och försvinner ut i systemet. Det ryktas om tårta i eftermiddag. Jag hoppas att schnitzeln är ur vägen då, annars blir det en jobbig eftermiddag/kväll. Jag hoppas även att förkylningen fördrivs väldigt snart så att jag kan träna igen. Jag har inte tränat sen i söndags och det börjar bli långtråkigt!

Fortsätt läsa

Föreslagna dumheter...

Eftersom jag verkar ha lyckats skaffa mig en förkylning till slut så har jag inget att rapportera i träningsväg. Jag fortsätter med vilan och hoppas att förkylningen försvinner snart. 

Eftersom jag inte kan träna så är jag nog lite grinig och lättirriterad. Därför så kan jag inte låta den här lilla annonsen komma undan. Ibland dyker det upp förslag på appar som någon fiffig reklamfunktion tycker passar mig. För det mesta så struntar jag in det, men just den här fångade mitt intresse. Inte för att jag tyckte den verkade bra eller att det var något som passar mig utan på grund av utformningen. 

Det finns flera saker som kan tyckas vara fel med den här annonsen. Det verkar ju lite dumt att rikta annonsen bara till män, det borde väl finnas några kvinnor som kan tänka sig att styrketräna? Dumt att begränsa marknaden, eller? Dessutom kanske en kille vill överraska en annan kille med en ny kropp, sånt kan ska väl inte en app-tillverkare bestämma? Borde inte argumenten för att träna (med hjälp av appen) vara bättre välbefinnande och hälsa istället för att bara fokusera på utseende? Lite så tänker jag i alla fall. Jag är även lite skeptiskt inställd till påståenden som "Vetenskapligt bevisad träning som bara tar sju minuter!" Låter ju sjukt bra! Men om vi bortser från dessa felaktigheter så kvarstår ett litet problem med själva genomförandet. Läs annonsen ett par gånger innan vi fortsätter.

Ponera att person A är i ett förhållande med person B. A känner ett behov av att träna för att få till en riktig superkropp, för att "överraska" sin partner, B. Vi tänker oss att det kanske tar 6 månader för A att successivt förändra kroppens utseende. En ganska lång tid. Person A och B träffas ofta, som par gör. De kanske bor ihop, det händer att par gör det. Exakt var kommer själva överraskningsmomentet in i bilden? Ska person A gömma sin kropp i 6 månader, hålla sig undan och undvika kroppskontakt för att plötsligt en dag hoppa fram naken och ropa "överraskning!"? Jag är skeptisk. 

Fortsätt läsa