En lång och tröttsam vilodag...

Vila är ju en stor del av träningen. Utan vila så återhämtar sig kroppen dåligt och vi kan bli övertränade eller drabbas av skador. När vi sover reparerar kroppen musklerna. Sömn är väldigt viktigt. Därför försöker jag gå till sängs i bra tid varje kväll så att jag får ca 7 h sömn. Det känns ganska lagom för mig. Oftast vaknar jag av mig själv och känner mig pigg. Jag orkar träna och är relativt vaken resten av dagen. Tillräckligt för att kunna jobba och svara på tilltal i alla fall.

I går hade jag en vilodag, det brukar jag ha på onsdagar. Jag hade dessutom lyckats tajma in en tjänsteresa så att jag skulle slippa missa ett träningspass. Perfekt. Eftersom taxin skulle hämta mig 0510 så gick jag och la mig lite tidigare än vanligt, så att jag skulle få tillräckligt med sömn. Det gick så där. Yngsta dottern kom och la sig i vår säng nån gång under natten, så jag vaknade med jämna mellanrum av att hon knuffade eller sparkade på mig. Mysigt, men kanske inte så bra för sömnen. Hur som helst så vaknade jag enligt plan och var ändå ganska pigg.

Tjänsteresan började med en taxitur till flygplatsen kl 0515. Det var början på en dag som präglades av en massa sittande. Trots att jag satt nästan hela dagen, i taxibilar, på flygplatser, i flygplan, i hyrbilar och i lastbilar, så kände jag mig inte så utvilad när jag kom hem igen kl 2330. Konstigt! Självklart var sista flygplanet försenat en timme, så jag kom i säng sent. Men jag bestämde mig för att ta lite sovmorgon, packade mina grejer, hoppade i säng och somnade direkt. Nu fick jag dock inte sova ostört. Som grädde på moset, efter en lång dag, så vaknade jag efter ca två timmar, lagom groggy, av att ena katten spyr i sängen, på mina fötter. Då gick jag och la mig i gästrummet. Jag var irriterad då. Min vilodag blev inte så vilsam. Jag klev upp 0530. Hur det gick med eventuell träning får ni läsa i ett annat inlägg. Nu får ni nöja er med tre bilder från dagen.

Resan har börjat!

Näst sista flygningen, Moon Above Sun Below

Sista flygningen, the Red in the Sky is Ours