Reflektion kolon!

Det finns olika anledningar till varför folk tränar. Man vill bli starkare, snabbare, smalare, piggare, friskare, biffigare osv. Jag bryr mig inte direkt om varför folk tränar, så länge de tränar tycker jag det är bra! Själv har jag alltid tränat i någon form. Det går i perioder, vissa perioder tränar jag mycket och vissa tränar jag lite mindre, men jag tränar alltid. Det beror lite på vad jag känner för och ifall jag har några särskilda mål. Men överlag tränar jag för att må bra, vara pigg och undvika stress. Men framförallt tränar jag för att jag tycker det är roligt, och det är nog det som är förvirrande för en del människor. De som inte själva tycker att det är roligt att träna verkar ha väldigt svårt att förstå varför någon frivilligt utsätter sig för träning utan att ha en riktigt bra anledning. Vad en riktigt bra anledning är kan nog variera, och det ska jag inte spekulera om, men hur som helst, utan den så rör de sig inte mer än nödvändigt. Det är också helt ok för mig, det är upp till var och en att göra vad de vill. De har kanske inte hittat rätt typ av träning, eller så är de nöjda med hur de har det. Bra där i så fall! Men, jag fick höra för ett tag sedan varför jag tränar så mycket. Det har tydligen inte alls med hur roligt jag tycker det är att göra. Det beror tydligen på att jag har en 30-årskris. Varför skulle jag annars träna så mycket, om det inte vore för att jag börjar bli gammal och måste kompensera det med en vältränad kropp för att må bra? Om jag tränar på grund av en kris så har den pågått hur länge som helst, eftersom jag alltid har tränat, även innan jag fyllde 30. Jag tränar för att jag tycker det är kul, och för att jag är beroende. Jag gillar att planera och genomföra min träning och se resultaten, så enkelt är det. Nu ska jag ta en fika så att jag orkar gå till gymmet på lunchen och 30-årskrisa en stund.